Hon är överallt och lite till... Idag stod hon mot rumpen mot soffan och helt plötsligt ser jag hur hon putar frammåt sin kropp o skakar och flåsar som bara den samtidigt som hon skrattar. Hon står helt utan något stöd tokan. Man blir stolt över alla framsteg hon gör samtidigt som man känner att nu får det räcka på ett bra tag. BEBIS, förvinn inte så snabbt. Men varje ålder har sin charm.

Idag gick lilla familjen till lekparken och lekte. Vi stötte på en dagiskompis till Milosen och hennes pappa hade en supercool radiostyrd bil som körde SNABBT som Milo och kompisen kutade efter. Sen var tanken att möta upp Sandra och Julia i Nyckelviken men då hade Milosen hunnit få ett psykbryt som slog rekord tror jag. Han låg på marken och ropade BIBIBIBIBIIBIBIBI (bil), grät, skrek och ja vettesusan. När vi äntligen kommit hem somnade prinsen på 2 röda så jag gissar på övertrött?

I morgon blir det playdate med Emelie och Lukas :)
Resten av veckan blir det förskolan för Milosen förutom på Fredag. Veckan efter det börjar man då i skolan. Ska bli så himla skoj, verkligen men känner en liten stress inför hur man ska lösa alla dagar med dagvakt men som jag skrevi ett tidigare inlägg så kommer det gå bra.
Hoppas att ni alla håller tummarna för mig där ute :)

Nu ska jag ställa mig och laga lax.

Kram